CO2

Trä spelar en viktig roll för att motverka klimatförändringarna. Skogar bidrar till att minska koldioxiden (CO2) i atmosfären, eftersom en kubikmeter trä absorberar ett ton CO2. De europeiska skogarnas utbredning skulle främjas och utsläppen av växthusgaser minskas om träprodukter användes mer i stället för fossilbränsleintensiva produkter. Kommissionen tittar nu närmare på hur en sådan utveckling kan uppmuntras.

Kolsänkor

Kol utbyts naturligt mellan landekosystem och atmosfären genom fotosyntesen, respiration, förmultning och förbränning. Det är det som kallas kolcykeln. Skogarna fungerar som kolsänkor, eftersom träden absorberar och binder kolet i atmosfären genom fotosyntesen. När träden avverkas fortsätter kolet att lagras i alla de efterföljande förädlingsprodukterna och bidrar därmed till att ytterligare lindra klimatförändringarna. I slutet av sin livslängd återvinns trä och träbaserade produkter för att bli tillverkningsmaterial eller, vilket blir allt vanligare, för energiåtervinning. Trä är också en förnybar fiberkälla, en ersättningsvara för mer fossilbränsleintensiva material och ett biobränsle.

I november 2003 i Milano kommer ännu ett steg att tas då konventionsparterna ska undersöka möjligheten att inberäkna träprodukter i ländernas kolbudgetar. Inför detta möte fastställer den mellanstatliga klimatpanelen nu riktlinjer för god praxis beträffande träprodukter. EU inser både värdet av att ersätta fossilbränsleintensiva material med hållbart framställt trä och betydelsen av träprodukter som kan lagra kol för att motverka klimatförändringarna. EU stödjer aktivt en beräkningsmetod där träprodukter under hela sin livslängd utgör ytterligare en kolsänka vid sidan om skogssänkor och betonar att det behövs stimulansåtgärder för att öka användningen av träprodukter. Den roll trä kan spela för att lindra klimatförändringarna betonas särskilt i unionens sjätte handlingsprogram för miljön. I programmet sägs att man bör kunna innesluta stora mängder kol [.] genom att använda vedbaserade produkter inom byggsektorn och industrin. GD Näringslivs rådgivande kommitté för skogsbruk och skogsbaserade industrier arbetar nu med experter inom branschen, från universitetsvärlden och från andra kommissionsavdelningar för få bättre kunskaper om hur man kan ta hänsyn till koldioxidminskningar till följd av användning av träprodukter, och beräkna deras effekt på ett lands kolbalans. Bland annat granskas existerande och potentiella åtgärder som kan fungera som exempel på bästa praxis. Samtidigt stödjer GD Forskning CARBO-EUROPE-programmet, som går ut på att klargöra och kvantifiera Europas kolbalans. Allt som allt stöds åtta projekt via en budget om 25 miljoner euro under perioden 2000-2005.

Trä och Europeiska unionen

Tre fjärdedelar av EU:s skogar används för att producera virke i kommersiell skala. De senaste 60 åren har skogarnas utbredning i Europa stadigt ökat. Idag avverkas bara 65 % av skogarnas årliga tillväxt. År 2001 uppgick tillverkningen av rundvirke i unionen till 231 miljoner kubikmeter, och ytterligare 72 miljoner kubikmeter i de tio kandidatländerna. Virket omvandlas till förädlingsprodukter som träpanel, möbler, pappersmassa och papper, förpack-ningar, böcker, servetter och tidningar. Skogarna och de skogsbaserade industrierna skapar direkt sysselsättning för tre miljoner människor i hela EU, särskilt i avlägsna områden. De svarar för 10 % av det totala produktionsvärdet inom EU:s tillverkningsindustri. Dessutom investerar de berörda företagen kontinuerligt i skogsförvaltning, skogsodling och nyplantering för att skapa en hållbar utveckling.

Ersättningsprodukter

Om produkter vars framställning kräver fossila bränslen skulle ersättas med träprodukter skulle detta leda till tre positiva effekter:

  • Utsläppen av kol under produktionsprocessen skulle minska.
  • Man skulle uppnå en hög grad av återvinning.
  • Eftersom träprodukternas kolsänka ökar på sikt, så skulle mer och mer kol försvinna från atmosfären.

Att ersätta olika material med träprodukter, till exempel byggkomponenter och möbler med en beräknad livslängd på mellan 10 och 75 år, skulle vara ett effektivt sätt att avlägsna kol från atmosfären. Men även användning av produkter som trä-, pappers- och pappemballage med en kortare livslängd på mellan två månader och två år kan vara av betydelse. Emballageprodukter kan tack vare den stora konsumtionsvolym det är fråga om och den mycket höga återvinningen bidra till att avlägsna stora mängder kol och minska energiförbrukningen. Materialersâttning kan spela en väsentlig roll för att lindra klimatförändringarna, eftersom mängden kol som binds i trä ökar ju mer trä som används i industrin. Genom att ersätta andra material med en kubikmeter trä görs en besparing på 0,8 ton CO2. Det bästa sättet att förbättra kolbalansen är att använda fler träprodukter, förlänga deras användbara livslängd och öka återvinningen.